Distansodlaren

Idag har jag skrivit om vitlök
- att sätta eller inte sätta?
In och läs senaste posten i min profil!

Jag köpte vitlöksutsäde för en månad sedan för att sätta under höstlovet.

Vitlök behöver mycket näring och den pallkrage de ska ner i har sugits ut av fänkål i flera omgångar i år. Därför behöver jorden fyllas på med så mycket näring som möjligt. I år inspirerades jag av @skillnadens tips om vitlöksplantering!

Vitlöksutsäde består av hela vitlökar och man planterar sedan klyftorna, de blir sedan varsin ny lök. Bryt försiktigt isär lökarna i klyftor före plantering. Oftast ger en vitlök cirka 10 klyftor. Om man ska fylla en pallkrage är det lagom med 5 lökar, ungefär 50 klyftor får plats.

Såhär tänkte jag göra:

• Översta lagret jord lyfts av och får vänta bredvid odlingsplatsen.
• En blandning av lakvatten från bokashi och biokol som fått stå och suga till sig hälls ner i jorden.
• Fyll på med bokashikompost som vilat i minst två veckor.
• Lägg i lite hästgödsel eller vad som finns till hands. Jag har exempelvis lite överbliven rosjord som ska vara extra näringsrik.
• Fös tillbaks den avtagna jorden och platta till.
• Markera med pinne ungefär var/hur många vitlökar som ska ned.
• Tryck ner löken med trubbiga rotsidan ner och spetsen upp, ca 5-7 cm ner. Täck med jord.
• Täck lådan med löv.

Idag förberedde jag jorden där de ska sättas men fick sen kalla fötter. De varma dagarna gör att jag väntar med att sätta ner de små lökarna i jorden tills nästa gång jag är här, på jullovet. Den fuktiga jorden kan få lökarna att börja ruttna. Det gör inget om de kommer upp lite innan det fryser till, det klarar de, men ruttnar de blir det ju ingen vitlök.

I år satsar jag på en sort, Therador, som var överlägsen i @odla_pa_10_kvm s vitlökstest. Jag hittade den hos @larsvikens !

Nästan två månader har gått sedan jag senast var vid odlingen. Nu är jag tillbaks och konstaterar att klassiska distansodlarsaker har hänt.

Sista fänkålen som jag hoppfullt satte ut i slutet av augusti har växt spikrakt uppåt och gått i blom. Majsen har ätits av fåglarna och möglat. Den sista squashen har ruttnat bort. Purjolöken har också gått i blom, men det beror nog inte på att jag inte varit här.

En rolig sak är att det fortfarande blommar trots att det är november! Både solrosorna och rosenskäran har äntligen kommit igång, de som inte riktigt hann upp under sommaren. Lejongapen och sommarmalvorna står också kvar, lite kraftigare än sist. Och det bästa - luktärterna och kamomillen fortsätter att leverera. Bondbönorna som jag satte i slutet av sommaren har börjat blomma, men de kommer inte hinna utveckla några bönor.

I kållandet har brysselkålen fått små huvuden, svartkålen och rödkålen har tagit sig efter larvernas kalas i slutet av sommaren. Broccolin har skördeklara knoppar. Roliga överraskningar för distansodlaren.

Något bra med att säsongen tagit slut för vissa växter är att nu börjar nästa säsong, komposteringsöset! Jag har spenderat de senaste dagarna med att samla material till min egen kompostlimpa, så peppad och inspirerad av kursen jag gick i oktober.

🪱🍂♻️

Förra helgen lärde jag mig mer om kompostering på Skillebyholm. Vi fick testa att bygga en så kallad komposteringslimpa. Grunderna är samma som i alla komposter men komposten läggs direkt på marken och man använder inte någon behållare. Limpan byggs på höjden genom att lager av olika sorters kompostmaterial varvas. Komposten kan vara ca 1-1,5 m bred och 1 meter hög och så lång som materialet räcker till.

I en kompost behöver både kolrika och kväverika material varvas för att den ska fungera bra och producera fin jord. Vi fick tipset om att kolrika material är såna som prasslar, tex löv, torra kvistar och halm. Kväverikt material är fuktigt, som köksavfall, gröna växtdelar, gräsklipp osv. Man kan också tänka ”bruna” och ”gröna” material.

Till sist kläs hela limpan med exempelvis gräsklipp, det fungerar som ett skyddande täcke.

Snart stiger värmen i högen. Då vet man att processen är igång. Jag älskar tanken på att omvandla avfall till jord!

Tips! Lyssna på @jordkommissionen s senaste avsnitt för att djupa i att återföra näring till jorden!

📚🍃

En magisk grej med odlingen är att den skapar en enorm vetgirighet som jag inte har känt på länge. Jag vill låna hem alla böcker om trädgård och odling från biblioteket. Jag vill lyssna på alla poddar. Prenumerera på alla tidningar. Gå alla kurser.

I år har jag snöat in på kryddodling och jordkvalitet. Här är några böcker jag läst den senaste tiden!

Nyligen besökte jag en väns kolonilott. En form av distansodling som har en lång historia. Här är gränserna mellan lotterna tydliga och odlarnas olika karaktärer framträder. De flesta odlar ätbart medan vissa satsar på ögongodisblommor.

Jag fick förse mig i min väns land och skördade bland annat vindruvor och jordärtskockor, saker jag själv inte testat att odla än. 🍇

Kul att se hur andra gör och få känna på en annan typ av jord än den steniga magra jag är van vid! 🪱

Det kommer alltid perioder när det är lite för långt mellan besöken vid odlingen. För mig är det ofta i början av hösten, mellan terminsstart och höstlov när veckorna är fulla av aktiviteter och uppstarter.

Hösten är också tiden då det är dags att sätta blomlökar inför våren, tiden att se över komposten och att förbereda nya odlingsland till nästa år. Det kliar i fingrarna över att få ta tag i det som inte hunnits med under sommaren, saker jag vill testa och göra.

Men framförallt är början av hösten tiden då sena växter blir skördeklara och årets alla ansträngningar bär frukt! Det känns tråkigt att inte få vara med och ta del av det som vuxit fram och att det går förlorat, ruttnar bort eller växer sig för grovt.

Avståndet till odlingarna har också fördelar. Att få längta efter något skapar utrymme till att drömma, att planera, att ta sig tid att läsa på och förbereda sig. De praktiska utmaningarna med att inte vara på plats blir givande att klura på. Att inte odla där jag har min vardag gör att jag får tid till det där tänkandet. Det blir en del av mitt odlande.

Hur ska det som skördas förvaras?

Vi har en del morötter kvar och jag vill inte att de ska bli mjuka eller börja ruttna i kylen. Jag läste om hur @farbrorgron.se använder en låda med lite vatten i botten och gjorde en egen variant av två godislådor:

• gör några hål i botten av den ena lådan, ex med en kil

• häll lite vatten i botten på den andra lådan

• sätt den hålade lådan i den med vatten

• fyll på med morötter, lägg på locket men lämna det litet öppet

Nu håller sig morötterna sig fräscha länge! 🫙🥕✨

Kamomillblommor ser nästan overkliga ut? 🫳🌼

Jag upptäckte kamomill för några år sen när jag började dricka det som kvällste. Nu har jag odlat egna och torkat. De doftar starkt och fruktigt, både där de står i landet och torkade i bruken.

I höst när mörkret är kompakt ska jag dricka te och tänka på solen. 🌼☀️🌼

Stora delar av sommaren har har vi haft hemodlat till middag. Sallad, kål av olika sort, tomater, morötter, fänkål, potatis, lök och squash har vi skördat efter hand.

Vi har varit i stan några veckor och åkte tillbaks till Gotland i helgen som gick. Det var härligt att komma till odlingen och se vad som hänt.

Brytbönorna och purpurbönorna hade kommit fram, en glad överraskning för en distansodlare. Lite tråkigare men väntat var att salladen hade gått i blom och att mycket av kålen var helt uppäten av maskarna. Ett helt gäng hängde kvar och glodde kaxigt på mig. 🐛

Detta blev ändå stora skördehelgen. Mycket fanns kvar av det vi ätit av i sommar, en del nytt hade mognat. Det blev ett gäng lådor och påsar att ta med tillbaks till stan.

Det är utmanande att odla på distans men just nu klarar växterna sig bra själva. Majsen, purjolöken och kålen får stå kvar ett tag till i landen. Det blir spännande att se vad som finns att skörda nästa gång.