Nästan två månader har gått sedan jag senast var vid odlingen. Nu är jag tillbaks och konstaterar att klassiska distansodlarsaker har hänt.
Sista fänkålen som jag hoppfullt satte ut i slutet av augusti har växt spikrakt uppåt och gått i blom. Majsen har ätits av fåglarna och möglat. Den sista squashen har ruttnat bort. Purjolöken har också gått i blom, men det beror nog inte på att jag inte varit här.
En rolig sak är att det fortfarande blommar trots att det är november! Både solrosorna och rosenskäran har äntligen kommit igång, de som inte riktigt hann upp under sommaren. Lejongapen och sommarmalvorna står också kvar, lite kraftigare än sist. Och det bästa - luktärterna och kamomillen fortsätter att leverera. Bondbönorna som jag satte i slutet av sommaren har börjat blomma, men de kommer inte hinna utveckla några bönor.
I kållandet har brysselkålen fått små huvuden, svartkålen och rödkålen har tagit sig efter larvernas kalas i slutet av sommaren. Broccolin har skördeklara knoppar. Roliga överraskningar för distansodlaren.
Något bra med att säsongen tagit slut för vissa växter är att nu börjar nästa säsong, komposteringsöset! Jag har spenderat de senaste dagarna med att samla material till min egen kompostlimpa, så peppad och inspirerad av kursen jag gick i oktober.
