Distansodlaren

❄️Tidigt vårbesök gör det osäkert att plantera ut.
⏳Tid är bristvara för distansodlare…
🪸Tång är fantastiskt!

På påsklovet brukar jag plantera ut bondbönor och kål och sätta potatis. I år var påsken tidig och det kändes osäkert, särskilt när vintern kom tillbaks i några dagar. När det var plusgrader igen bestämde jag mig ändå för att testa - går det så går det.

Ibland hinner man både mycket och litet. Jag köpte virke och byggde fyra nya odlingslådor på en dag. Sedan kom en snöstorm och kampen att fylla lådorna med tång från stranden fick pausas några dagar. Till sist fick jag ihop det. Med hjälp av jord från de gamla landen, tång, hästgödsel och några påsar köpjord lyckades jag till sist få lådorna fyllda och redo för odling.

Sedan vaknade jag på natten och kom på allt jag inte “hunnit” så, tex rädisor och sommarblommor i rabatterna! Så det gjorde jag strax före sex på morgonen innan vi åkte mot färjan.

När jag är vid odlingen den här tiden på året är det intensivt och det är alltid saker på att-göra-listan som inte hinns med. Men planering är till för att brytas right?

Att direktså i början på säsongen ger tidig skörd. Det innebära också frusna fingrar, särskilt med de pilliga morotsfröna. Igår sådde jag med så kallade såband och sparade många iskalla minuter i landet. Eftersom jag älskar att krångla till det och är lite snål testade jag att göra egna såband som jag fått tips om. Det tog en stund att pyssla ihop dem, men det känns värt det. Fröna kom snabbt på plats i jorden i raka rader.

- Rulla ut den längd papper du behöver och klipp remsan längsmed i två delar
- Gör ett veck mitt på varje remsa
- Blanda ett “lim” av mjöl och vatten, till en kletig konsistens
- Plutta ut lim på det avstånd fröna ska sås och tryck fast frön i limmet
- Lägg ut bandet i din odlingsbädd, vattna!

Jag vattnar alltid tokmycket när jag direktsår. Sedan lägger jag på en fiberduk, som jag också vattnar på, med hopp om att den ska hålla kvar lite väta. Sådder är alltid det trixigaste med att odla på distans eftersom de flesta fröer kräver jämn fukt för att komma igång. Ju större plantan blir, ju mer torka kan den tåla. Genom att direktså fröer som klarar kylan hinner de få ett litet försprång innan den stora vårtorkan kommer. Win!

På plats och huvudet är fullt av att-göra listor och tankar om timing!

Jag sätter spenat och morötter, förbereder odlingsbäddar och hämtar tång hämtar tång hämtar tång.

I år tar jag det lugnt med tidiga inomhussådder. Även med växtbelysning hinner många plantor bli rangliga om det dröjer innan de kommer ut i landen. Vilket det ofta gör när man odlar på avstånd och har lite plats för omskolningar i stan och begränsat utrymme i packningen.

Några sorter måste trots allt i jorden nu för att ha chans att bli något överhuvudtaget:

- Aubergine blev årets första frösådd.
- Kronärtskocka var inte långt efter.
- Nästa inomhussådd blir löken.

I mars fortsätter jag med kallsådder i stan efter att ha tjuvstartat med några kålsorter på balkongen.

I år försöker jag att hålla mig från att testa alltför många nya saker och utökar bara med ett potatisland. Färre men värre är årets tema i landen!

Fröbytartider - så viker du egna fröpåsar!

Fröbytartider - så här viker du fröpåsar!

Fröfrossan har börjat. Inventering, listor, planering och inköp. Och fröbyten! Så smart att dela när en inte behöver alla frön och vill testa något nytt utan att det kostar skjortan. Förra helgen bytte jag fröer med min svägerska. Då är det bra att kunna vika sina egna påsar. Såhär gör du!

Jag sätter numera min vitlök under jullovet, någon av året sista dagar. I år var jorden rätt frusen, även om det inte var tjäle. Som tur var förberedde jag jorden när vi var här på höstlovet. Nu var det bara att lyfta av det skyddande “locket” av gräs och tång, därunder var jorden grävbar och fin. 50 vitlökar av sorten Arno fick jag ner i odlingslådan och cirka 30 av sorten Ivan i ett av landen. Sedan på med täcket igen! Distansodlarsäsongen 2024 invigd! 💫

När jag kommer till odlingen är jag fylld av idéer och nyfikenhet över hur det står till i landen. Det första jag gör är att ta en runda i trädgården för att se hur det ser ut. Oavsett om vi kommer fram mitt i natten - jag kan inte hålla mig. Varje gång är det något som överraskar.

En blomma har överlevt frosten, en grönsak har kommit upp trots att den planterades ut för sent. Eller något som helt följde planen men som jag glömt bort att jag hade satt. Distansodlandet är fullt av överraskningar.

Den här gången vann fänkålen överraskningspriset.🏅 Den sattes ut i augusti, där jag skördat vitlöken och jag trodde varken att där fanns tillräckligt med näring eller att dagsljuset skulle räcka. Men som den växt!

Väldigt rolig erfarenhet av så kallad serieodling, där flera grödor odlas efter varandra på samma plats under en säsong.

När jag inte är vid min odling på Gotland roar jag mig med pallkrageodlingen på gården.

I år samodlar jag med min närmsta granne och vi har fått upp sallad, mangold, purjolök, vitlök, potatis, svartkål och en del broccoli ur våra sex lådor! En del av kålen hade vi täckt och den andra sprängde sig ur sitt nät, det är tydligt vilken som klarat sig bäst.

Nu har vi satt tatsoi och vinterspenat och hoppas på en liten skörd innan mörkret är över oss. Vi får se om brysselkålen orkar hämta sig från larvattacken.

Gårdsodlingen blir ju också distansodling på sommaren när vi lämnar stan.

Vår och tidig sommar brukar jag kunna skörda av spenat och sallad. Att sätta kål och vitlök som får klara sig själva över sommaren brukar fungera överraskande bra. Det finns alltid något att skörda när vi kommer hem trots försummelsen.

Tidigare år har de fått klara sig utan vattning men i år har gänget som odlar på gården organiserat oss och hjälpt varandra med vattning. Samarbete är bäst!

Att leva med ständig fear of missing out är distansodlarens lott.

Eftersom många grönsaker blir klara i augusti och september planerar vi alltid in en skördehelg i början av hösten, efter sommarledigheten. Det blir ofta en intensiv helg där all tid går åt till att skörda.

Den här gången hade det hänt massor sedan sist eftersom mycket i odlingen kom igång extra sent i år. Zucchinin och bönorna hade bara precis börjat när vi åkte hem efter semestern.

Men nu! På bara några veckor hade det hunnit hända massor, kronärtskockorna hade fått stora skördeklara knoppar, zucchini hade vuxit till sig, kålhuvuden hade hunnit sluta sig och bönorna hade äntligen hunnit fram. Fänkålen som sattes i juli hade kommit upp, men det blir inga knölar i år.

En grej med skördehelg är att det känns så maffigt att plocka av allt på en gång. Sen var det det där med att allt ska tas omhand. Zucchini och bönor äter vi upp på en gång eller veckorna som kommer. Potatis, morötter och betor klarar att lagras längre och kålen läggs in.

Det är en sån lycka att packa med sig hem och kunna njuta av egna grönsaker i stan.