Distansodlaren

För att stilla odlarlängtan läser jag en klassiker. Ruth Stout lanserade en metod för en “arbetsfri trädgård” genom täckodling i “The No-Work Garden Book” 1971. Boken beskriver hur det går till och varför det funkar. Jag har inte hittat originalutgåvan men Ingrid Olausson tog hennes bok till Sverige på 80-talet.

Täckodling är distansodlarens bästa vän. Bäddarna skyddas och hålls fuktiga längre, det minskar ogräset och skapar en bra jord genom kompostering direkt i landen. På det sättet minskar det verkligen arbetsinsatsen!

Ruth har en underbart kaxig ton, hon var nästan 90 år när hon skrev boken. Allt går att lösa med täckodling! De som säger något annat har inte prövat eller har orimliga krav tyckte Ruth. ✊

Läs!

De första sådderna har tittat upp. Det finns delade meningar kring att börja så tidigt. För mig som inte bor vid min odling blir det en förlängning av min trädgård på Gotland, som liksom tar sig in i min Stockholmslägenhet.

Vissa sorter behöver komma i jorden tidigt för att hinna utvecklas under den svenska säsongen. Till exempel detta gäng. 🌱🌱

Sådderna satte jag under januari.

Jag hittade den sista vitlöken från förra årets skörd i en låda. Nu är den satt i en kruka på balkongen! Den fick skrafset från gamla blasten som täcke. Kanske lite kannibalkänsla?

Vi får se om vi äter upp den som primör på våren, eller om den får följa med till odlingen i sommar och växa till sig där. Alla lökar är bra lökar. 🧄

Den blev inte så stor, jag har kvar mycket frö från förra året. I år tänker jag bara satsa på några få nya sorter - blomkål, kronärtskocka och lök från frö!

Jag brukar beställa fröer i tre omgångar. I den första fyller jag på med de fröer som ska sås tidigt, som kål och purjolök. Lite senare köper jag de fröer som ska sättas i mars och framåt. Ungefär samtidigt beställer jag potatis och sättlök.

Innan vi åkte hem från odlingarna hann jag sätta en lök som är ny för mig. Sorten heter Longor och är en så kallad banancharlottenlök som går att sätta redan på hösten/vintern. Varje lök ska bilda flera små lökar, ska bli roligt att se hur de blir!

Årets första odlingsinsats blev att hämta tång från stranden nedan för huset. Tång, eller släke som det heter på Gotland, är perfekt att lägga på odlingsbäddarna. Det ger både härlig näring och struktur åt jorden när det bryts ner! 🪸

Nu har vitlöken äntligen kommit på plats! Jag hade tänkt sätta vitlöken när vi var här på höstlovet. Vädret var då så milt att jag tvekade och bestämde mig för att vänta till jullovet. Sedan kom kylan och snön. Tjälen gick i jorden och jag funderade på om jag valt fel. Som tur var har det varit mildare senaste veckan och nu gick det rätt lätt att trycka ner de små klyftorna. Extra enkelt eftersom jag redan förberett odlingsplatsen med näring och jord!

Efter nästan två månader är vi tillbaks igen på Gotland. När jag ställde fram frukosten på köksbordet hittade jag fröskidorna från luktärterna som jag tog in sist vi var här. Det var i början av november och luktärterna blommade fortfarande. Skidorna har nu torkat och det går enkelt att plocka ut fröna. Perfekt att kunna ta vid där jag slutade sist. Bra timing och en typisk vintersyssla för en distansodlare!

• När luktärterna blommat över blir fröskidorna kvar på växten. Under sommaren tas de bort från stjälken efterhand för att förhindra att blomman går i frö för tidigt.
• På hösten kan skidorna få sitta kvar och bli stora för att bilda fröer. När de har börjat torka upp på stjälken är det dags att plocka dem.
• När fröskidorna plockats ska de ligga och torka på en luftig plats, vänta tills de är helt torra.
• Bryt sönder skidorna och plocka ut fröna. Fröna brukar lossna fint av sig själva.
• Lägg fröna i papperspåse eller glasburk och skriv sort på - om du kommer ihåg vad den hette.

Det är bra att förvara dem i frysen för behålla grobarheten. I slutet av mars eller början av april brukar var lagom att så luktärterna!

Distansodlare har stora fördelar av att planera sitt odlingsår. Varje termin brukar jag fundera över när jag kommer åka till odlingen och vad jag behöver förbereda i förhållande till det.

När ska fröer inventeras och köpas? När är det dags att plantera ut och när behöver jag då sätta fröna för att ha tillräckligt stora plantor? När ska landen gödslas? När behöver täckmaterialet skjutas åt sidan så att jorden börjar värmas av solen? När kan de tidigaste fröna sättas på friland? När behöver jag vara tillbaks för att kolla till plantorna?

Här är några tips på vad du kan tänka på:

• Vad vill jag odla i år? Lista allt du skulle vilja odla.

• Inventera fröförrådet. Vilka fröer saknas?

• Skaffa fröer! Fråga vänner om de har över av något, köp på nätet eller i butik om du vill ha inspiration. För distansodlare är det mysigt att köpa i butik och få en dos växtnärhet.

• Tänk igenom växt för växt när det är dags att så. Planera så att du har tid att göra det och skriv in i kalendern. Se till att du har fröer, såjord och krukor hemma i god tid, annars kan en hel helg gå åt att ordna tillbehör och inget hinner sättas.

• Var ska växterna förvaras under förodlingen? Tänk igenom utrymmesfrågan. Behövs belysning?

• Vad behöver förberedas vid odlingen? Behövs jordförbättring innan utplantering? När ska jorden gödslas?

• När växterna är sådda, planera in några tillfällen när det passar att sätta ut växterna. Ett tidigt och ett sent tillfälle under vår/försommar brukar minst behövas beroende på sorter. För de flesta odlingszoner i Sverige är senare bättre än för tidigt, speciellt om du odlar på distans. Tänk på att du inte kan vara på plats och skydda växterna från plötsligt kalla nätter eller extra soliga dagar.

• Hur känsliga är växterna för torka? Hur ska vattningen ordnas när de väl är utplanterade? Finns grannar att be om hjälp eller behövs något bevattningssystem?

Att planera i förväg inför besöken gör det lättare att få saker gjorda i tid och få allt att klaffa!

Senast jag var vid odlingen byggde jag min egen kompostlimpa, för att få näringsrik jord till nästa år. Det var en utmaning att samla in tillräckligt mycket material för få till en lagom stor limpa, cirka 1-1,5 m bred och 1 meter hög, för att ge bra resultat. I kompostlimpan ska det vara balans mellan kolrika och kväverika material. För mycket kväverikt material får komposten att ruttna, för mycket kolrikt gör processen långsam.

De här olika material använde jag:

Kolrika/torra/bruna
🍂Gamla växtstjälkar/små kvistar
🍂Löv
🍂Halvt förmultnad träflis
🍂Vass

Kväverika/fuktiga/gröna
🍃Färska växtdelar
🍃Färskt gräsklipp
🍃Hästgödsel
🍃Tång
🍃Bokashi

För att hålla koll på att nedbrytningsprocessen funkar kan man sticka ner en gren en bit ner i högen. Är den varm efter några dagar är komposten igång!

Att kompostera handlar om att återföra det som tagits ur jorden och omvandla det till ny näring. Genom att tillföra organiskt material som gamla växtdelar, skapas också en bättre struktur på jorden.