Att leva med ständig fear of missing out är distansodlarens lott.
Eftersom många grönsaker blir klara i augusti och september planerar vi alltid in en skördehelg i början av hösten, efter sommarledigheten. Det blir ofta en intensiv helg där all tid går åt till att skörda.
Den här gången hade det hänt massor sedan sist eftersom mycket i odlingen kom igång extra sent i år. Zucchinin och bönorna hade bara precis börjat när vi åkte hem efter semestern.
Men nu! På bara några veckor hade det hunnit hända massor, kronärtskockorna hade fått stora skördeklara knoppar, zucchini hade vuxit till sig, kålhuvuden hade hunnit sluta sig och bönorna hade äntligen hunnit fram. Fänkålen som sattes i juli hade kommit upp, men det blir inga knölar i år.
En grej med skördehelg är att det känns så maffigt att plocka av allt på en gång. Sen var det det där med att allt ska tas omhand. Zucchini och bönor äter vi upp på en gång eller veckorna som kommer. Potatis, morötter och betor klarar att lagras längre och kålen läggs in.
Det är en sån lycka att packa med sig hem och kunna njuta av egna grönsaker i stan.
